Var dig själv, alla andra finns redan ;)

Vill bara säga tusen tack till underbart snälla människorna som det finns i denna värld, som vill göra allt & som skulle kunna offra mkt för att hjälpa mig nu när jag är "handikappad"... Det finns en helt underbar själ som ville åka hela vägen ner till Malmö för att hjälpa mig, tre av vännerna har erbjudit sig sin hjälp :) det betyder otroligt mycket vill jag lova, att ni få vill skämma bort mig med hjälp :) trots att jag bara har en hand gipsad så fick jag ett gulligt krya på dig kort med posten idag ;) tack tack!

Folk ska inte behöva skämma bort mig, men tack till dig min ängel som har gjort det trots att du är mil bort ;) tycker mycket om dig vännen :) du ville åka ner & vara här tills gipset ska bort men du ska inte förlora jobb på det, ditt samtal innan hjälpte, även dina gulliga sms muntrade upp mig ;) Natascha, du är bäst :D min hjälte & ängel som stöttar mig igenom detta.. För er är det inget, men för mig påverkar detta mycket, speciellt med skolarbetet.. Jobbigt att skriva med en hand..

Ibland vill man bli bortskämd, speciellt när man har det jobbigt & halvt handikappad, men drömma kan jag alltid ;) tack för att du Natascha ville komma ner & skämma bort mig lite, hade erbjudit samma sak för dig

Tidigare ikväll fick jag ett sms av Nina, att hon skickat ett mail till mig! Jag läste hennes mail & svarade tillbaka på det, sen fortsatte vi att prata på chatten istället! & det kan jag säga var nödvändigt.. Det jag sa, sa jag inte för att vara elak, men hon säger själv att hon vill hitta tillbaka till sig själv, så det kom upp på tal.. Och det kändes bättre efteråt..

När jag umgås med mina vänner, speciellt de absolut närmsta så vill jag verkligen kunna vara mig själv fullt ut, oavsett vad liksom :) den senaste tiden, eller väldigt länge nu (mer än ett år) så har det ibland varit lite spänt mellan mig & vännen Nina, det har skett en hel del missförstånd, både på sms & när vi ses.. Så sent som våren 2009 så kunde jag skämta med henne utan att behöva tänka mig för alltid vad man kan säga, det var så skoj att umgås med henne, vi var flummiga, kunde flippa ut, skratta tillsammans, vi hade lätt att prata med varandra osv.. Men vad som sen hände det vet jag faktiskt inte, men det blev inte samma sak längre..

Vi alla förändras som personer under året, vi har kunnat skratta & ha roligt tillsammans men jag får alltid tänka mig för innan jag säger något, skämtar om något, hon är rätt så stel numera när vi träffas (det är inget illa).. Jag är hennes vän oavsett lika mycket för det.. Och sen har hon blivit rätt känslig, tar illa vid sig vid mycket som andra säger & gör etc.. Inget fel med det, men hon tackade iaf så mycket för att jag berättade för henne..

För att hjälpa min vän så behöver hon sluta grubbla på allt, inte ta illa vid sig, hon behöver klura ut vem hon är, vem hon vill vara, vad hon vill göra & få ut av sitt liv osv.. Det är inget som går att göra åt på en natt, men när den dagen är kommen då kommer hon vara den flummiga tjejen som bjöd på sig själv, som jag kunde vara mig själv med, skämta med & som alltid var lika rolig att umgås med :)

Detta säger inte jag för att vara elak, jag säger det för att hjälpa & jag har själv varit i samma situation innan jag träffade min älskling ;)

Så nu kommer jag hjälpa till i den mån jag kan, det är så att jag har också en del saker att reda ut, inte som rör personligheten utan annat, men ändå.. Vi får finnas där för varandra <3

Hej Manella och ni andra som läser hennes blogg. När hon ser mitt och hennes fästmans inlägg blir hon nog glad. Det är mycket som händer som man önskar man kunde ändra på som är gjort.

Manella och jag har varit vänner länge och det sticker jag inte under stolen med. Vi har våra konflikter och så, men det löser vi oftast ganska snabbt, så det blir glömt. Det är skönt när det är så. Hoppas så att hennes vecka ifrån Skåne gjort henne gott och att hon kan må bättre av luften och atmosfären där uppe. <3

Kommer inte ihåg vilken dag vi började prata Manella och jag. Första gången vi sågs efter "Tjejer och Teknik" från högstadiet 1998 eller 1999. Det spelar ingen roll, men vi hade roligt den veckan och vi fick kontakt och pratade mycket då.

Sen sågs vi inte igen förrän på gymnasiet då jag skrämde henne i korridoren på skolan och överraskade henne. Det gav oss båda ett gott skratt den gången. Sen dess har vi inte släppt varandra. Vi började med må brev som vi la i varandras skåp under en period och vi bytte adresser och sen började vi umgås på fritiden efter skolan.


Sen har vi inte setts så mycket, men vi är ändå vänner som inte alltid är överens om allt. Uppstår det konflikter mellan oss, så löser vi det ganska så snabbt. Det brukar inte vara så länge när vi blir oens.

De gånger vi umgås längre stunder, brukar vi fota varandra och det har blivit mer sporadiskt nu sen hon började plugga och jag har fått mer jobb. Det är roligt att vi inte sitter hemma sysslolösa och det respekterar jag. Så är livet. Vi får ses när du kommit hem. Kanske till helgen eller så. Vi får se.. Vi hörs och hoppas du haft det bra nu när du fått vara ifrån Skåne nu ett par dagar.

Kram på dig min vän!

Du är en vän jag känt i många år och som står mig nära och kommer göra så länge till. Tydligen har du och jag känt varandra sen ungefär 10 år tillbaka. Det är många år och fler år kommer det att bli. :) Jag älskar dig min vän och du betyder så otroligt mycket för mig.

Vi har en fin vänskap som betyder mycket för oss båda och som är stark nog att ingen kan få oss att gå ifrån varandra.

Vi träffas inte så ofta, men det betyder inte att vi inte ställer upp för varandra för det. Jag älskar dig så mycket och är så glad för att jag har dig som min vän.

Idag ska vi på Disney On Ice och det ska bli roligt. Utan dig vet jag inte var jag hade varit idag. Det betyder så otroligt mycket för mig att du vill ställa upp för mig. Du är den enda utanför min familj som står mig närmst och min fästman Don.

Utan dig, Dons och min familjs stöd hade jag inte varit den jag är idag. Ni betyder så fruktansvärt mycket för mig! <3 Ni är underabara personer. :)

Skriver ett gästinlägg snart igen som lite uppmuntran. :) Fick lite hjärnsläpp nu.. :P

Jag kommer aldrig mer att se bakåt på våran vänskap, jag tänker minsann inte stå kvar & ta emot mer skit från henne nu! Jag har alltid funnits där för henne, jag har förlåtit mycket, jag har lyssnat på henne osv.. Hon var mycket bättre vän tidigare, vad som har hänt med henne vet jag inte :( eller så är jag väl inte en vän som är fin nog i hennes ögon bara för att jag inte har det senaste som alla andra har..

Jag har inget illa att säga om henne, men jag önskar bara att tjejen kan öppna sina ögon & se vad hon håller på med, hon sveper själv bort sina riktiga vänner en efter en med sitt beteende, att hon måste sluta ta sina vänner för givet, att de alltid kommer finnas där osv.. Nu har hon ju förlorat en vän :( & jag tänker inte gå tillbaka heller..

Men hur hon kan gå & tro, säga till sin pojkvän att jag skulle vara avundsjuk på henne är bara skrattretande, hon har INGET som jag skulle vilja ha/strävar efter nämligen.. Inte en chans :) hur kan jag vara avundsjuk på en människa som inte ens har någon utbildning, som tar illa vid sig om någon tycker illa om henne, som måste vara omtyckt av alla, som köper det nyaste som alla andra med har, som glömmer bort sina vänner, som snackar skit till sin pojkvän, som går bakom ryggen på en & låtsas vara ens vän??? Skulle jag vara avundsjuk på en sådan människa?? Verkligen inte en chans att jag är...

Hon märker inte det själva, men hon är väldigt beroende av vad andra tycker om henne! Hon är kaxig på facebook, skriver saker för att få sympati från andra, för de ska tycka synd om henne men i själva verket så spelar hon ett dubbelspel, för att framstå som bättre & andra sämre!

Jag baktalar inte henne, för hon var en super go vän som jag verkligen litade på, men tji fick jag för det :( jag hoppas för hennes eget bästa att hon snarast inser att materiella saker inte är viktigare än hennes vänner, jag hoppas att hon inte är likadan mot sin pojkvän, för då kommer hon snart leva ensam.. Hon har redan på kort tid förlorat vänner, nu försvann en till (jag).. Bryr man sig inte borde man inte ha vänner, men tänk på det som är mer viktigt än pengar & nyaste sakerna osv...

För mig har det ingen betydelse hur många vänner jag har, det spelar absolut ingen roll för det är bara en siffra, däremot är det viktigt för mig att jag kan lita på vännerna jag har ;) så därför har jag hellre få men nära vänner än att jag har hundra ytliga vänner :)
Och de nära vännerna finns i mitt liv, även om man inte träffar de varje dag eller jätte ofta så är de riktiga vänner för mig, vänner som betyder mycket för mig :) en riktig vän finns kvar även om man inte ses varje dag, det kan gå några dagar då man inte pratar, men så länge man håller kontakten så finns vänskapen kvar oavsett vad :)

Jag är otroligt glad & tacksam att jag har de närmsta vännerna som jag har ;) ingen kan någonsin ersätta deras vänskap, de är underbara & är vänner för livet :) en tjej kan också ha killkompisar precis som en kille har tjejkompisar :P så länge man vet vart gränsen för vänskapen ligger & det vet jag & har alltid vetat :)

Känner bara för att berätta lite om de närmsta vännerna i mitt liv (de är värda att nämnas):

Nina: till sommaren så har jag känt henne i tio år ;) det är sjukt vad tiden springer iväg snabbt minsann :P vi har haft våra missförstånd på sms, som det lätt kan bli men vi har aldrig blivit ovänner för det, för det reds snabbt ut igen :) vi har det superduper roligt när vi ses, vi knasar oss, får varandra (och andra) till att skratta, muntrar upp varandra när något hänt, vi är fasiken inte normala ibland :P haha! Men vem vill vara normal liksom :)

Christoffer: också en av mina närmsta vänner, har alltid varit & kommer alltid att vara :) det finns ingen som kan förstöra vänskapen vi har, den är för stark för det.. Med honom kan jag också ha roligt, skratta, det är så lätt att prata med honom om det är något man behöver prata om :) han har alltid varit en underbar vän till mig, alltid funnits där oavsett vad, vi har gått igenom mycket så han är en vän med stor betydelse för mig ;)

Natascha: hur go & snäll som helst ;) dock flyttade hon upp vid Ludvika för att också studera men även för att hon träffade sin sambo & ville bo med honom.. Hon är nere ibland & hälsar på & när jag har intensivveckor i skolan så träffas vi när tiden finns där :) också en vän som jag kan ha roligt tillsammans med, skratta & hon tycker om att knasa sig precis som jag gör ibland ;) hehe!

De tre som jag nämne är de absolut närmsta vännerna i mitt liv, de som alltid varit riktiga vänner i många år nu & de som aldrig gör mig illa, utan tar vara på vänskapen istället :))

Det finns en till som är en nära vän, Alex :) var ett tag sen vi träffades nu men är man vänner spelar inte sånt någon roll, utan det är vänskapen i sig som räknas :)

Det är alltid kul när man umgås med sina närmsta vänner :) det är ju så när man blir äldre, att tiden avgörs ofta av jobb, studier, avstånd osv men man träffas när tiden finns där :)) tycker om mina vänner jätte mycket :)
Det finns ingen i denna värld som kan säga åt mig vem jag får/inte får vara vän med, det är helt upp till mig & jag skulle faktiskt bli ledsen om jag förlorar någon av mina närmsta vänner :( det får aldrig hända, hehe!


Älskling, du tror väl inte att jag har glömt dig? Nej, det har jag verkligen inte. Även om mina vänner har en stor plats i mitt hjärta så har du hela mitt hjärta, det är du som är min stora kärlek, mitt liv, mitt allt