Onsdag!
Ack ja, denna onsdag, hur ska denna dag sluta!? - Jag vet seriöst inte!!
Dagen började bra, förutom mitt illamående, men de målade klart det sista på balkongen, men denna gången luktade det illa inne i lägenheten med, haha! Sen kom älsklingen förbi en stund, fick ligga & krama om honom, det var såå mys ;) hatar att se honom som han är, mår, det gör mig ledsen & orolig :(( tänker på honom, vill hjälpa honom att jag inte kan koncentrera mig på mitt eget som jag måste reda ut.. Men jag får lägga mitt åt sidan, jag kommer inte kunna må bra, visa samma glädje igen förrän jag vet & ser att de som står mig närmst har det bra, mår bra!!! Så här kommer väl mitt liv att se ut nu :O trist men sant...
Jag vill vara ett stöd för mina närmsta, & jag är ett stöd åt dem också, men om mitt stöd inte passar & det ska gnällas på det eller sägas att jag inte är ett stöd då får ni för helvete tala om hur ni vill ha mitt stöd på då, så att det passar er för tydligen är det så mycket fel på stödet som jag redan ger :O det gör mig ledsen, för då passar tydligen inte jag :( men vart finns mitt stöd då, när jag behöver det? Jo, jag får en lång roman om det ena med det andra, hur man ska göra & tänka på för att kunna må bra igen.. Då ska jag göra det, för att andra inte ska bli sura, men när jag kommer med mitt stöd, råd, tips osv då passar det inte personerna... Så varför ha mig i ert liv om jag inte är bra/fin nog för er då??
Jag vill inte få skit för att jag ställer upp & finns till för dem närmsta, det är inte bara dem som mår dåligt, detta påverkar mig också, jag känner lika mycket jag med, men det är de ingen som förstår tydligen :O
Jag kan faktiskt inte hjälpa att jag är uppväxt i en miljö där man får kämpa för att få det som man vill ha det, att jag har stött på hundratals motgångar, men med kämpande har jag funnit lösningar som funkat bra, mitt liv går inte under för en liten motgång.. Jag sitter liksom & betalar skulder p.g.a andra, som jag har ett par år framför mig att betala innan det är över, jag får bo hemma så att jag klarar mig, jag lever på minimal summa pengar, ibland har jag inga pengar alls men det finns alltid saker man kan göra.. Hade jag haft en egen lägenhet så hade det varit likadant, jag fick prioritera vad som skulle köpas, vad jag kan göra osv.. Jag är ingen som tjänar massor, jag lever på det jag har, inte mer att göra så.. Men jag behöver inte ha massor med pengar för att må bra, jag har kärlek till pojkvännen, mina vänner & familj som är värt mycket mer än pengar, det går inte ens att jämföra!
Alla tar vi saker olika hårt osv, men det finns lösningar på allt.. Jag själv kan bli negativ när något händer men jag har blivit uppväxt med att man ska försöka se positivt ändå, för det blir alltid bättre. Man kan inte alltid leva i lyx och få allt som man vill ha. Att man har det dåligt ställt, då menar jag i botten kan man säga när man inte har jobb, pengar eller någon mat om dagarna, annars ska man inte gnälla... Man ska inte vara så bekväm med hur man levt innan, detta är verkligheten, ibland kommer man i sämre perioder men det är livet.. Jag tänker inte skriva mer om detta, men gnäll för sjutton inte att jag inte är ett stöd när ni ändå inte tar emot mitt stöd eller när ni knuffar bort mig för minsta lilla, räkna inte med mig efteråt.. Ta emot mitt stöd, acceptera det eller så håll er borta & klara er själva!!!
Dagen började bra, förutom mitt illamående, men de målade klart det sista på balkongen, men denna gången luktade det illa inne i lägenheten med, haha! Sen kom älsklingen förbi en stund, fick ligga & krama om honom, det var såå mys ;) hatar att se honom som han är, mår, det gör mig ledsen & orolig :(( tänker på honom, vill hjälpa honom att jag inte kan koncentrera mig på mitt eget som jag måste reda ut.. Men jag får lägga mitt åt sidan, jag kommer inte kunna må bra, visa samma glädje igen förrän jag vet & ser att de som står mig närmst har det bra, mår bra!!! Så här kommer väl mitt liv att se ut nu :O trist men sant...
Jag vill vara ett stöd för mina närmsta, & jag är ett stöd åt dem också, men om mitt stöd inte passar & det ska gnällas på det eller sägas att jag inte är ett stöd då får ni för helvete tala om hur ni vill ha mitt stöd på då, så att det passar er för tydligen är det så mycket fel på stödet som jag redan ger :O det gör mig ledsen, för då passar tydligen inte jag :( men vart finns mitt stöd då, när jag behöver det? Jo, jag får en lång roman om det ena med det andra, hur man ska göra & tänka på för att kunna må bra igen.. Då ska jag göra det, för att andra inte ska bli sura, men när jag kommer med mitt stöd, råd, tips osv då passar det inte personerna... Så varför ha mig i ert liv om jag inte är bra/fin nog för er då??
Jag vill inte få skit för att jag ställer upp & finns till för dem närmsta, det är inte bara dem som mår dåligt, detta påverkar mig också, jag känner lika mycket jag med, men det är de ingen som förstår tydligen :O
Jag kan faktiskt inte hjälpa att jag är uppväxt i en miljö där man får kämpa för att få det som man vill ha det, att jag har stött på hundratals motgångar, men med kämpande har jag funnit lösningar som funkat bra, mitt liv går inte under för en liten motgång.. Jag sitter liksom & betalar skulder p.g.a andra, som jag har ett par år framför mig att betala innan det är över, jag får bo hemma så att jag klarar mig, jag lever på minimal summa pengar, ibland har jag inga pengar alls men det finns alltid saker man kan göra.. Hade jag haft en egen lägenhet så hade det varit likadant, jag fick prioritera vad som skulle köpas, vad jag kan göra osv.. Jag är ingen som tjänar massor, jag lever på det jag har, inte mer att göra så.. Men jag behöver inte ha massor med pengar för att må bra, jag har kärlek till pojkvännen, mina vänner & familj som är värt mycket mer än pengar, det går inte ens att jämföra!
Alla tar vi saker olika hårt osv, men det finns lösningar på allt.. Jag själv kan bli negativ när något händer men jag har blivit uppväxt med att man ska försöka se positivt ändå, för det blir alltid bättre. Man kan inte alltid leva i lyx och få allt som man vill ha. Att man har det dåligt ställt, då menar jag i botten kan man säga när man inte har jobb, pengar eller någon mat om dagarna, annars ska man inte gnälla... Man ska inte vara så bekväm med hur man levt innan, detta är verkligheten, ibland kommer man i sämre perioder men det är livet.. Jag tänker inte skriva mer om detta, men gnäll för sjutton inte att jag inte är ett stöd när ni ändå inte tar emot mitt stöd eller när ni knuffar bort mig för minsta lilla, räkna inte med mig efteråt.. Ta emot mitt stöd, acceptera det eller så håll er borta & klara er själva!!!
Kommentarer
Trackback