Var dig själv, alla andra finns redan ;)

Jag är en aning förvirrad just nu, detta kom som en stor chock. Inte trodde jag att det skulle bli så här, inte ens i min värsta mardröm skulle jag tycka det. Jag tänker inte ens skriva i bloggen vad det handlar om, för det har inte alla med att göra, men detta är något som känns för mig.. För oavsett vad jag säger så vänds det emot mig hela tiden, något jag snart har fått nog av riktigt, för det är inte bara jag.. Visst har jag också lite, men om personen inte öppnar ögonen snart, så är det inte jag som förlorar.. Jag vill bara inte bli mer sårad än vad jag känner mig just nu, allt känns så förvirrande :( jag vet inte hur mycket mer jag klarar av, för allt känns som mitt fel hela tiden, även de gånger jag inte ens har gjort något.. Blir det som det har pratats om i eftermiddag, så kommer jag nog inte klara av det, det kommer kännas som den längsta evigheten i mitt liv som jag måste ta mig igenom... Och just nu är jag så fattig att jag inte heller kan göra ett skit, inte ens åka någonstans mer, så man hade fått sitta hemma & tråka ut sig själv med.. Kanske är det som personen säger, att det blir bättre men det kan också innebära stora förluster & är personen beredd att ta den risken?? Aja, vi får helt enkelt se hur detta går, det kan bara bli bättre eller så mycket sämre.. Men jag har gjort en stor förändring, då jag ändrade hela mig & började se saker annorlunda i somras, därav hela hösten blev nästintill perfekt, denna gång kanske det är personen ifråga som borde göra samma sak...

Nej, just nu känner jag mig sårad & ledsen av detta, men visst jag tar på mig allt så slipper personen känna sig som skurken i det hela, men jag börjar undra hur jag ska kunna förmedla till personen att personen behöver verkligen ändra på sig innan personen förstör allt, men personen bryr sig väl ändå inte :(( annars hade personen inte varit som den är mot mig nu..